Paracuru, Brasilien Nov Dec Jan 2007/2008

Hallåhallå 

Jag befinner mig nu i norra Brasilien, i en by som heter Paracuru strax norr om Fortaleza, Marcilio Brownes hemstad. Vi går nu in på Januari och vinden har fortfarande blåst oavbrutet sedan säsongen började någon gång under sensommaren. Inte direkt en statistik man kan klaga på, även om vinden börjar bli lite knaper nu efter nyår, det ligger på runt 8 m/s. Dock är det antagligen mer vind uppe i Jericoacoara så vi funderar på att åka dit de sista veckorna.

Vi kom hit den 21e november för att stanna två månader, utan att riktigt veta var vi skulle hamna. Vi har vart runt på olika spots här i Brasilien men ändå funnit att detta är det bästa, mest för att det inte är så speciellt mycket folk här än. Nära till laguner med perfekt plattvatten och vid det närmaste spottet är det finfina vågor med vinden från höger. Vågsurfingen här är också förvånansvärt bra, väldigt lättsurfat och localsen, mellan 5!! och 60 år är riktigt duktiga. Vi tar oss runt i två beachbuggys som är svindyra att hyra och går sönder minst varannan dag, det slår aldrig fel.

Jag åkte hit med förhoppningen att kunna vindsurfa järnet och kitea om vinden svek, dock blev det problem på vägen hit, när vi kom hit fanns inga väskor. Väskorna lovades till ”maniana” i tio dagar tills vi tillslut fick kiteutrustningen och seglen, allt utslängt ur väskorna, dock inga vindsurfingbrädor, master, bommar, ja ni förstår. Resten av prylarna låg i London sa någon, Sao Paolo sa någon annan, men de lovade att de skulle komma med nästa plan dagen efter.  Jag förstod snart att grejerna antagligen var stulna. Tyvärr finns det inga nya grejer att köpa i hela Brasilien förrän i slutet på januari och flygbolaget (Tam) betalar inte för hyra av utrustning. Kiteingen här är dock helt perfekt och vi laddar järnet varje dag så jag trivs.

Vi bor nio svenskar i ett stort hus med pool för 1000 svenska kronor i månaden per person, och då ingår ”iron-maiden” som tvättar, städar och diskar. Aldrig ska man behöva växa upp!! Vi har hängmattor överallt och ett försök till en handlepassbar över poolen, lätt såhär jag ska bo när jag blir stor.  

Människorna här är helsköna och man får inte alls känslan av att det är så farligt här som man har hört om, naiv kanske man kallar det? Jul och nyår spenderade vi i Fortaleza. Vi frossade i Sushi och riktigt bra fester fanns att hitta. På nyår var det en halv million människor på den stora stranden i Fortaleza, en riktigt sjuk upplevelse.  

I vilket fall så har vi det verkligen hur bra som helst och det känns lite tungt att man inte har så lång tid kvar. Imorgon åker Erik och Sanna hem, väldigt synd. Kommer lätt att åka tillbaka nästa år, men då förhoppningsvis få vindsurfa de här helt otroliga spotsen. Jag fick låna en bräda, mast och bom här idag så jag riggade snabbt upp min sproilans nya 5.3a, shit va lycklig jag var. Vinden var lite sådär för att vindsurfa i men jag fick i alla fall några bilder som jag slänger upp här.

Titta gärna in i mitt fotogalleri!!!

Gott nytt 2008 och hoppas ni får några plusgrader hemma också.

Ciao amigos!!